duntoffla

Jag haller pa och laser en bok som heter How will I know. Den handlar i princip om en mamma som traffade sin man nar hon var 5 ar och han dog i en olycka manga ar senare, nar deras dotter var 11. I alla fall, jag ar helt saker pa att jag har hittat min "soulmate". Bada tva visste fran forsta borjan att vi kommer vara tillsammans resten av varat liv och ingen kan se nat tvivel. Forutom manniskor runtom kanske, men for egen del skulle jag gifta mig med honom i morgon om det vore sa. Det kanns inte som det spelar nagon roll om vi skulle gora det i morgon eller om 10 ar, om man anda ar saker pa sin sak.

Nej, jag har inte tankt ga o gifta mig bara sadar :P Jag sager bara att jag skulle kunna. Jag har fornuft faktiskt.

Fornuft nog att skala potatis iaf. Hej.