Utvik

Rätt eller fel? Omoraliskt? Lösaktigt? Jag har sett på filmen Kalenderflickorna. Inget tvång för er att se den om ni inte sett den. Hamnar inte på min topp 10 lista direkt. Men i alla fall. Det handlar ju om utvik för en god sak. Skulle ni kunna tänka er att vika ut er?

Jag skulle kunna vika ut mig. Dock inte för att jag vill synas i massa porrtidningar och att gamla gubbar ska sitta och runka med mig som objekt. Inte för att jag vill få uppmärkssamhet.
Skulle jag komma till ett skede i mitt liv då jag var urfattig och behövde varje krona jag kunde få, och skulle få ett erbjudande att vika ut mig (ne, inte visa allt dock) så skulle jag göra det. Pengar är pengar. Om jag kunde göra som dom i filmen, vika ut mig för välgörenhet för t.ex. för CF-fonden, Cancerfonden, diabetesfonden m.m. så skulle jag också göra det, om man kunde veta att det skulle ge några pengar.

Ni får gärna klaga på mig. Det där är mina åsikter. Jag respekterar er till fullo om ni inte håller med mig.


Hej Ludvig ;)

Plastikkirurgi

Jag har alltid varit emot plastikkirurgi i alla former, men på senare tiden har jag börjat ändra åsikter lite. Jag skulle kunna tänka mig att laserbehandla mitt ansikte, för att få bort hudförändringar m.m. Det är plastikkirurgi, tydligen. Jag skulle kunna tänka mig att fettsuga mig om nån betalade åt mig, fatta vad skönt att bli av med överskottskilon bara sådär. Nej, jag är inte tjock, men man är aldrig nöjd, right? Likaså, skulle jag bli brännskadad eller nåt sånt, skulle jag vilka plastikoperera mig. Men det är ju i sånna extrema fall.

Däremot skulle jag aldrig operera brösten, lyfta mig, förstora läpparna, ändra min näsa eller så vidare. Jag kommer nog aldrig att bli helt nöjd med mitt utseende, men jag har lärt mig att leva med det. Jag tycker ja ser bra ut, men saker kan alltid bli bättre. Men jag tänker inte ta till kniven för det. Jag är kanonnöjd med mina fötter och öron. Jag tycker själv att jag har gudomligt vackra öron. Ni skulle bara se...! Jag har vackra ögon och en välformad mun. Jag har en lång tunga som gör mig grym på att hångla. Jag har precis lagom stora bröst och jag ser helt okej ut. Så kan nån svara på frågan varför sånna som är mycket snyggare än mig opererar sig?!

Senast idag fick jag höra att jag såg precis ut som Josefin Sundström. Det är väl ändå ett rätt bra betyg? Hon är ju för fasen snygg!

Nej, det ska mycket till för att jag ska gå igenom riktig plastikkirurgi. Plastic is not fantastic.

Varför?

Visst, det är jättekul att vi tog silver i damhockey och guld i herrhockeyn, men varför firas inte mina älskade skidåkare på samma sätt? Herregud, rättvisa tack! Dom har gjort sig minst lika mycket förtjänta av det! Blir så trött. Liksom, Anja tog tre medaljer. Var är hennes firande på Sergels torg? Huh.

Jag behöver inspiration. Jag vill ha något kul att skriva om! Måste hitta något, så återkommer jag i ett nytt inlägg. Ge mig inspiration, nu, på guldfat, tack.

Ps. Varför fick jag en reklamtjosan om ekontakt. se på min blogg? Är det en pik mot mig?!

Nytt jobb i morgon.

Malin Eriksson, 19 år, elevassistent. Låter bra asså... Hihi. Japp, i morgon börjar jag jobba som elevassistent på min gamla högstadieskola åt en liten tjej med aspergers syndrom, först o främst. Det är även 2 bråkstakar i klassen som jag ska få lite pli på. Jippie. När jag kommit in i den klassen ska jag även fixa 2 tjejer i åk 8, som skolkar mer än de är i skolan. Wiie. Kan nog bli en upplevelse.

Idag tänker jag bara ligga och slappa hela dagen. Har inte ens kommit ur nattlinnet än. Inga planer på att komma ur det. Hoppas på att min rygg ska gå över snart så jag kan gå till jobbet imorrn utan att va halt o lytt.

Om 1 timme börjar hockyen. Yummie :D Annars gjorde Anders Södergren ett kanonlopp på femmilen. Och han är ju såååå snygg....

Adios amigos!

Nu är man 19 då...

Ja, ett år äldre. Känner mig mycket vuxnare jämfört med igår. Inte. Har varit en bra dag iaf. Har fått en telefon, en epilator (ajaj), en kaktus, Håkan Hellströms senaste album, och 120 kr :D Mia o Lars sjöng så fint i morse. Och jag har fått såååå många grattis sms och telefonsamtal. Skoj. Jag vann dessutom andra omgången i bowlingen. Ha.

Annars har jag kommit fram till att det finns en människa i Halmstad jag saknar mer än andra.

Soooooova. Hej.

För imorrn är det min födelsedag, hurra hurra hurra!

Jag som sa att jag fullkomligt struntade i att fylla 19. Tydligen inte. Jag är lika sprallig som jag är inför alla mina födelsedagar :D Enda skillnaden är att jag ska sitta i en bil ca 5 timmar idag. Fast 3,5 av dom kan jag leka med min nya telefon :P Den är jättefin!

Undra om jag får några paket imorrn... Har ju redan fått av mamma o pappa, min fiiiina telefon, som jag visserligen betalat en del själv, men ändån. Och av min ena lillebror får jag Håkan Hellströms senaste album. Pappa blev skickad att köpa det, men han sa att jag fick visa vilket det va :P Mia har iaf lovat att sjunga för mig. Och Bj sa att han skulle fira med mig. Så det blir nog en bra födelsedag, trots att jag inte är hemma :)

Men det Du tänker ge mig är störst tror jag nog. Visst, man ska inte ropa hej före björnen är skjuten (eller kanin, räv, varg vad det nu kan va), men du har lovat. Över 3 år. Vi har kommit en bit närmare. Jag blir överlycklig om det faktiskt slår in. Hihi :)

Nu ska jag väl kanske duscha o packa och förbereda på mig min låna resa. Ska köra själv en bit utanför Ullared, till Halmstad. Lämna av pappa där nånstans :P I nya bilen! Fick testköra lite igår kväll, det gick iaf fint..

Men ni, ha det så bra! Ni kanske inte hör av mig på ett par dagar nu. Och du.... Glöm inte att säga Grattis på födelsedagen till mig imorrn ;)


Vad jag vill ha hos en kille.

  • En frisyr som klär honom.
  • Omtänksamhet
  • Han ska vara snäll, men inte toffel.
  • Han ska veta hur man småretas.
  • Bra klädsmak
  • Att han har ett eget liv, vid sidan av mig.
  • Inte vara svartsjuk.
  • Ha barnasinnet kvar.
  • Inget brottsregister, helst.
  • Intelligens, men i måttlig grad.
  • Bra musiksmak. Det mesta utom techno och trance dvs.
  • Romantik!
  • Han ska kunna diskutera, men inte alltid behöva ha rätt.
  • Självförtroende.
  • Utstrålning.
Stämmer det in på dig så kan du ju skriva en rad. Jag har hittills inte hittat nån. Eller jo det har jag. Men han hittade inte mig tillbaka.

Om vi ska prata om vad jag inte vill ha då. Ja motsatsen till det där kan ni kanske räkna ut. En kille med dåligt självförtroende är det mest avtändande jag vet. "Inga tjejer vill ha mig, jag är ful." BLA BLA BLA! Jag har varit likadan, men då var jag ju visserligen 14 eller nåt. Visst, jag är ingen 10-poängare, har inte kropp som en fotomodell, men skillnaden är att jag utstrålar att jag är en 10 poängare. Jag tycker själv att jag är snygg, och sånt speglar av sig på utsidan. Trots att jag inte har någon pojkvän, så har jag nog haft fler killar på gång under mitt liv, än vad du har underkläder i byrålådan.

Jag avskyr tofflar. En kille som är som en hund stör mig. Dom ska kunna gnabbas o retas och allt det där, och ändå ska jag kunna ha känslan kvar att dom älskar mig.

Kan låta krävande det där. Det är krävande. Som sagt, jag nöjer mig inte med dte näst bästa. Och nu har jag inte tid mer er längre, jag måste ut och leta efter Honom med stort H. Eller inte, men jag ska lägga in kläder i garderoben och få i mig lite frukost.

keep on dreaming.


Varför OS är så bra

  • Alla snygga skidåkare.
  • Bode Miller! (En av de hetaste denna värld har att bjuda på)
  • Snowboardåkare är snygga.
  • Känslan av att alla nerver vill lämna kroppen när Sverige är i täten på ett upplopp.
  • Chansen att få se skymten av Henrik Lundqvists vackra nuna.
  • Tjejerna är så överlägsna. Heja Anja!
  • Skadeglädjen när något annat land åkt dit för doping.
  • Att man har något att prata om med alla.
  • Den enda gången jag och pappa umgås på riktigt är när det är diverse sportarrangemang.
Ni ser, OS är grymt bra. Sen är det ju ett plus att vi har 3 brons, 1 silver och 2 guld. Men det är bara ett plus.


Jag ska hädanefter....

Alla ni andra som bloggar kl 4 på morgonen har troligtvis varit ute och festat, har nattskift på ett dötrist jobb där inget händer eller är allmänt nattpigga. Jag däremot, blev väckt av ett sånt där härligt fyllesamtal 03.23 eller nåt sånt, och blev väckt mitt i drömmen när jag hade sex med Adam Brody. Kommer aldrig att förlåtas. Men när jag väl var uppe så satte mina ljuvliga hostattacker igång och näsan blev, med finare ord, igensnöad på en gång. Jag har varit och kräkts 3 gånger, det är ganska bra jobbat ändån.
Ärligt talat, jag förstår inte hur du, min älskade vän, klarar av att leva som du gör. Jag tror jag ska dö varje gång jag får en hostattack, och varje gång jag får kräkreflexer känner jag mig som världens ynkligaste. Jag vet, när jag är sjuk så tror jag alltid att världen ska gå under, men det är en del av mig. Jag har rätt till att vara ynklig när jag är sjuk, för det är då mamma pysslar om mig lite extra.

Men mitt i en av mina kräkattacker kom jag till insikt (ni ser, det är nyttigt att må skit ibland). Jag ska försöka ändra vissa saker. Ex.
- Jag ska sluta lyssna på alla andras åsikter som rör mig själv så mycket.
- Jag ska sluta be om folks åsikter när det gäller allting.
- Jag ska sluta oroa mig så mycket över vad andra människor tror och tycker.
- Jag ska sluta vara så snäll, näst intill mesig vissa gånger.
- Jag ska börja säga ifrån när jag inte håller med.
- Jag ska inte skämmas över saker.
- Jag ska inte säga det som folk alltid vill höra.
- Jag ska försöka att få mera skinn på näsan.
- Jag ska försöka att inte ta illa upp när jag får kritik, utan ta åt mig den på ett bra sätt.

Jag ska helt enkelt bli egoistisk.

Säkert en massa mera saker, men jag orkar inte rabbla allt nu. Det där får mig att låta som världens bitch, men ni som känner mig förstår förhoppningsvis vad jag menar. Jag är alldeles för snäll och mesig. Det är sällan jag vågar säga emot människor över huvudtaget. När det gäller vissa av er ska jag sluta att berätta vissa saker, för ni försöker bara komma med sk. goda råd, som faktiskt inte hjälper mig ett dugg, utan gör mig bara arg.

Men jag ska försöka lägga mig ner nu igen. Förhoppningsvis lever jag när jag vaknar igen och kan fortsätta filosofera. Annars har jag bara en sak att tillägga.

Andreas Johnsson - Sing for me. I' so in lalalalalove with you.

Svensk damidrott.

Buga er. Kyss deras fötter. Gör vågen. Svensk damidrott regerar.

Igår spelade sig tjejerna i damkronorna till OS-final. Hur längesen är det herrkronorna gjorde det...? Ja jag vet inte alltså, men det kan inte ha varit så nyligen eftersom jag inte har nåt minne av det.
Igårkörde Anja sig till en riktigt bra utgångspunkt i kombinationen, vi hoppas på medalj idag. Hon har stor chans till det oxå.
Idag imponerade skid-tjejerna enormt. Det var nog inte många som trodde att dom hade chans till medalj, men såååå dom presterade! Jag blev stolt. Och Britta, som kommit från ingenstans, gjorde nog bäst ifrån sig enligt mig.

Let's face it. Kvinnlig idrott är överlägset bättre än manlig. Känn på den du, Stockholmarn!

England eller inte?

Det är mycket tankar kring Englandsresan. Ska jag, ska jag inte? Det gäller att väga för och nackdelar på en guldvåg.
Fördelar:
- Jag kommer lära mig prata bra engelska.
- Jag får se något annat än Sverige.
- Jag får uppfylla en av mina barndomsdrömmar.
- Jag får jobba med barn.
- Det är större chans att jag får se Bloc Party i ex. Brighton, än i Sverige.
- Jag kommer lära känna masssssa nya människor.
- Jag får ett minne för livet.
- Jag får något att berätta för mina barn och barnbarn.
- England är lagom långt bort för att åka som au-pair.
- Det är billigt i fall man vill åka hem över en helg.
- Det är kul att få leva i en annan kultur än den jag lever i.
- Det är billigt och nära att folk kan hälsa på mig oxå.
- Det faktum att jag verkligen vill åka.

Nackdelar:
- Lämna mina vänner och min familj här hemma. (Men dom riktiga kommer finnas kvar efteråt oxå.)
- Det är många som påstår att jag inte kommer klara av det.
- Jag kan få hemlängtan (jag lovar, jag ger inte upp och åker hem om jag får hemlängtan)
- Jag måste köra bil på vänster sida.
- Det gäller minst 1 år.
- Familjen kan vara hemsk (familjen verkar underbar, men man har ju hört historier, och då kan man bara bryta om det inte går alls.)

Fördelarna vinner.  Jag förstår människors åsikter och funderingar när det gäller för mig att bo i England, när jag inte klarade av att bo i Halmstad längre. Men seriöst, hemlängtan klarar jag av. Men det faktum att jobbet i Halmstad var skit, jag kom fram till att jag inte ville göra gesällprovet och jag hade hemlängtan blev för mycket. Jag hade klarat av om jag hade haft lite hemlängtan, den hade gått över. Många säger att jag inte borde gett upp så lätt, men tro mig, hade ni varit i min situation hade ni förstått mig. Jag litade på min magkänsla.

Det värsta är att åka ifrån min bästa vän. Inte just för att hon är min bästa vän, det finns andra anledningar oxå. Det känns som att hon tror att jag överger henne på något sätt, och det ger mig så dåligt samvete. Men det var faktiskt inga problem att va ifrån varann ett halvår när jag bodde i Halmstad, och detta är bara ett halvår längre. We can make it.

Jag gör det för att jag vill. Det är inte många gånger i mitt liv som jag faktiskt varit egoistisk och gjort nånting för min egen skull, men nån gång kan väl det få vara min egen tur? Det är som min läkare säger... "Lyssna på dig själv och strunta i andra. Sluta vara så snäll."  Låter jag bli att åka så kommer jag ångra det, jag vet det. Och låter jag bli att åka så är det pga att ni människor runt omkring mig inte vill. Vill ni ha det på erat samvete i sådana fall?

over and out.

Sjukdom som aldrig tar slut.

Sen september har jag varit konstant förkyld, eller ja, det har väl gått 1 vecka mellan omgångarna. Jag har varit hos läkare 2 gånger, dom säger att det är ett virus som väntar på att få bryta ut. Yeah right, det bryter ju aldrig ut! Inte ordentligt i sånna fall. Jag är trött på skiten i vilket fall... I natt vaknade jag vid 1, har inte somnat om ordentligt sen dess, för jag var jättetäppt i näsan och har hostat så jag har kräkts. Myshetsfaktor: 0.

Min söt är i Sundsvall också, och kommer hem imorrn. Fick det uppmuntrande sms:et att han skulle flytta dit om han fick praktikplatsen, bad timing. Enligt mig då. I och för sig är väl inte min Englandsflytt i maj särskillt bra timing heller i sånna fall, men jag va först, ha. "Men Malin, inte England!" Var ska jag annars va au-pair då? USA? Ja, jättemkt närmare. "Sundsvall är paradiset" Hjärtat, vet du hur långt norrut Sundsvall är egentligen?! Bo där permanent är inte min stil tror jag. Fast jag lovade att inte skaffa pojkvän innan jag åkte till England ändån, så det är kanske bäst att han flyttar.

Idag är jag i alla fall bättre till mods än igår. Ingen som dött än iaf, ingen mer vän som flytt landet. Idag blir nog en bättre dag :)

Men eftersom jag har ett JÄTTEstort prov på massmedia imorrn så ska jag lägga mig i sängen och läsa på tills ögonen står åt alla håll, innan jag samlar mod och åker till läkaren. Ha de Ha de.

En själ har lämnat oss.

En tjej på skolan tog livet av sig i natt. Hon hade inte ens fyllt 18 år... Hon hoppade från en balkong och min o mammas tanke var ungefär densamma: Finns det så höga hus i Åtvidaberg? Jag kände henne inte, men det kommer så nära inpå när det är någon från ens närhet ändå. När en person tar livet av sig så blir det så blandade känslor...
Den har ju valt själv att den faktiskt vill dö, på så sätt är det mycket värre än när någon blir mördad eller så vidare, för dom ville troligtvis leva.
Men det är så hemskt att någon faktiskt kan må så dåligt att personen väljer att inte leva mera. Jag anser att inga problem egentligen är för stora för att inte kunna lösas, men när en person inte ens visar att något är fel så är det snäppet värre. För som jag fattade det visade Hon ingenting. Ingen idé att spekulera om varför hon gjorde det, jag blir bara knäpp.

Vila i frid Emelie. Jag hoppas du har det bättre nu.

Kräsen?

Hade djupa filosofiska tankar innan jag somnade igår, angående min kräsenhet, mestadels när det gäller dessa varelser som vill kalla sig män. När jag var yngre (ja okej, det var bara nåt år sen) kunde jag dumpa en kille för han hade fula skor, fula byxor, hade högt hårfäste m.m. Såna saker tittar jag inte på längre, om det inte nu är så att han har en heltaskig stil, för ens stil säger ganska mycket om personen i fråga. Jag tror jag är kräsen för att det är något annat som ligger och skaver, och inte just för kräsenhetens skull. Kanske så går jag fortfarande och trånar efter någon gammal kärlek, omedvetet? Vem vet. Men let's face it. Man ska va kräsen. Enligt mig i alla fall. Hallå, vem vill ha det näst bästa? Visst, man kan väl ha några halvbra pojkvänner/flickvänner ett kort tag, men man riktar väl oftast in sig på livslång kärlek? Jag är ju inte så säker på vad jag tror om det där med livslång kärlek i och för sig, men det existerar säkert. Jag vill inte säga som en bekant till mig sa om sin pojkvän. "Han duger" Varför nöja sig med nåt som duger när man kan få det bästa? Jag bara undrar asså... Hellre singel tills jag är 85 och dör knall fall, än att leva i ett halv-bra förhållande. Punkt slut.

Annars är jag ganska kräsen när det gäller småsaker. Men som jag mår bättre av. Okej, jag kanske inte mår bättre av att ha just 3 kuddar i sängen (det blir rätt trångt i min 90-säng), men det faktum att det är dunkuddar och duntäcke gör att jag sover bättre.
Jag äter alltid mina Special K flingor på morgonen, skulle aldrig vilja äta några andra, (visst, när dom är slut får jag knapra knäckemackor i stället) för att dom får mig att må bra och jag är mätt fram till lunch.
Jag vägrar att använda schampo och balsam från affären, det ska vara frisörprodukter. Har ni testat så förstår ni varför, end of discussion.

Bara skitsaker, men min pappa anser att jag är bortskämd när det gäller dessa saker, och några till. Jag är inte bortskämd, aldrig varit, men dessa saker tillfredsställer mig. Det handlar om mitt välmående. Å hör sen.

Nu är det faktiskt så att jag ska studsa ur pyjamasen och in i duschen och knalla till skolan för att ha en åk 2 i musik. Får ju se hur det går asså... Take care people, och tänk på att ingenting utom det bästa är bra nog för er.

Jag börjar likna Kishti lite med mina engelska meningar här och var. Illa. Eller.... This is what I call a Halleluja moment.

Alla hjärtans dag. Skit oxå.

Jag tänkte att alla hjärtans dag måste vara den absolut bästa dagen att starta en blogg på. Eller hur? För jag har verkligen mycket saker att slänga ur mig om det här. Tycker verkligen inte om den här dagen... Inte för att det är USA-grej, inte för att affärer tjänar pengar på det, utan för att jag alltid är singel på alla hjärtans dag. Jag har varit det i 17 år, jag ska va det idag igen. Missade ju alla hjärtans dag det år jag föddes, trots att jag skulle varit född på denna ljuvliga dag. Tur som fan att man inte är det, skulle aldrig kunna fira min födelsedag. Nej, den 14 februari är min mest deppigaste dag på året. Punkt slut. Kalla det mer än gärna avundsjuka på alla små sockersöta par, jag erkänner, jag är avundsjuk. Det stör mig aldrig annars att jag är singel, jag stortrivs med det. Men inte på alla hjärtans dag!!! Ge mig en pojkvän, snabbt.

"Vad ska du göra på alla hjärtans dag?"  Ja det ska jag tala om för er! Jag ska inte på en romantisk middag för två, jag ska inte ta en härlig promenad i vintervädret, jag ska inte ta en fika på inne-cafét med min nya heta dejt. Jag ska börja dagen nu med att plugga spanska för jag har ett jättestort prov, och eftersom jag missade en termin av kursen så är jag lite efter. Sedan ska jag knata iväg till mellanstadieskolan för att ha en åk. 3 i engelska i 20 min. Verkar nödvändigt. Sedan ska jag mest hem och vända, för att gå och hämta ungarna på dagis och fritids. Nej, inte mina barn. Dom jag alltid har hand om på tisdagar. Det ska jag fira alla hjärtans dag med. Nån gång mitt emellan allting så ska jag ta och komma ur min sunkiga pyjamas oxå. Känner mig mindre fräsch och har håret på ända. Men heey, jag har bara varit vaken en timme.

Nånstans ska jag hinna städa oxå. Jag ska ha födelsedagskalas på lördag. Japp, ballonger, tårta, fiskedamm och hela köret. Får ju se hur det blir med det asså. Men i vilket fall så kommer min kära vän från Falun hit på torsdag. Vet inte hur sugen jag är på det längre faktiskt. Karln frågade mig: Jag har lite ont om pengar, kan vi dela på biljetten? Ehm... Jag är arbetslös? NEJ, det kan vi inte. Att man ens frågar så?! Han har för fan heltidsjobb, lägger undan 7000 i månaden, som han ska ha till Gud vet vad. Och han tycker det tar emot att ta av dom pengarna, för att åka och hälsa på mig?! Då tycker jag han lika gärna kan stanna hemma. Han vill ändå bara ha mig för stunden när han kommer, och sen är det finito. Jag tänker inte finna mig i detta längre. Nej. Jag ska ringa och säga att han får komma en annan gång. HA!

Som sagt, jag skulle plugga. Ha en väldigt rolig alla hjärtans dag allihop. Hoppas att den är i klass med min!


Första inlägget

Välkommen till min nya blogg!